måndag 31 oktober 2011

Livstecken

Nu är det strax dags för årets gråaste månad. De flesta löv har fallit, nu skymtar återigen ljusen från ett hus på andra sidan ängen. Från huset där frun grälade så högljutt på sin man att det sommartid ekade över nejden.

Nu grälas det inte längre där. Men då var det ganska ofta så obehagligt att jag inte orkade vara utomhus och höra eländet. Tänk, så människor kan ställa till det för varandra. Och ändå fortsätta sina liv ihop.

Det är intressant med grannar. En annan har vid 82 års ålder (efter att i 40 år ha levt ensam) hittat en ny kärlek! Så nu pendlas det. Bättre sent än aldrig, säger hon, förälskad så det glittrar om det!

En tredje, alldeles nybliven granne, behövde köpa en extranyckel till områdets vägbom. (Jag har hand om dem.) Han såg min bokhylla - och blev kvar hela förmiddagen. Visade sig vara son till en person, boende i Danmark, som jag visserligen aldrig träffat men kände väl till och haft kontakt med på arbetets vägnar.

Fjärde intressant granne är fasanfamiljen som i våras bosatte sig i ett ytte-pytte-litet "skogsparti" nedanför närmsta grannens tomt. Framförallt tuppen är ofta synlig, och nu har han återigen börjat "låta". Högt och genomträngande. Jag hörde honom, grabbade kameran och sprang ut. på vägen.  Men skrämde honom förstås, så han gav sig ner på min tomt och försvann.


Jag har naturligtvis ställt om alla klockor - men gillar det inte! För en kvällsmänniska är den här "normaltiden" trist. Ljusa mornar har jag inte stor glädje av, däremot av ljusa eftermiddagar och kvällar. Det mörknar tidigt nu.  Ser fram mot att få ställa fram klockan igen, i vår! 

Har inte så mycket att skriva om, som ni märker. Såg en fantastisk solnedgång mellan träden, från kontorsfönstret. Undrar hur jag tänkte, när jag tog den här bilden... En del misslyckande är så stora att de blir roliga.


Så nu, efter detta livstecken - godnatt! :)

fredag 28 oktober 2011

Mina kamingafflar

Sotaren kom idag. Jag informerade honom om specialaren, om att "muffen" nedanför röret i skorstenen hölls på plats av ett par gafflar. Alltså måste han vara försiktig med sin viska.

Han var varken försiktig eller imponerad. Trots att de blivit yrkeskunnigt (hehehe) ditsatta av en annan sotare och godkänts av förra årets... Han påstod att jag faktiskt måste anlita en fackman, talade om armeringsjärn och murare och sånt...

Kan ni se nåt fel på det här?? Fungerar väl alldeles utmärkt!
Alla sätt är bra utom de tråkiga, sägs det ju.
(Jag SKA låta åtgärda det där, men antagligen inte förrän i vår.)


Det är alltså så, att för tre år sedan föll faktiskt den där muffen ner och täppte till rökgången. Det rykte in förfärligt. Jag visste inte varför, och tillkallade sotaren. Han stöttade upp muffen, och jag kunde fortsätta elda hela vintern. På den vägen är det fortfarande.

Mysan kan nog betraktas som återställd nu. Hon vill UT, berättar hon då och då. Men inte alltför pockande. I morgon bitti får hon sitt p-piller, och sedan får hon bestämma på egen tass.

Jag lånar bild från Kasper i dag också.
Mysan hoppas kanske på något lovande besked
via telefonsvararen...  Klicka gärna på bilden.

torsdag 27 oktober 2011

Det kommer en vår...

Måste antagligen tänka om - för jag hör till dem som i princip bara har ett enda lösenord som jag använder överallt. Utom där man kräver något mer avancerat (typ Telia, webbhotell och bank).

Det blir till att skärpa sig.

Det är vår på gång, joodå, det är det! Mot alla odds har min lilla sönderplogade rododendron överlevt, och bestämt sig för att det tänker den fortsätta med! Om den inte misshandlas alltför svårt även i vinter. Med sina få kvarvarande grenar har den gjort sig redo för en kommande vår. En sinnebild för tapperhet och överlevnadskonst.


På väg mot samhället för att inhandla lite mer matnyttigt för kylskåpet såg jag det här - det är till att lyda order.  Eller...  :D

Men sedan glömde jag bort kameran...

Hemma igen kunde jag till min glädje se att Mysans bakben tycks vara bättre nu. Jag upptäckte ju sent i går kväll att hon faktiskt haltade lite. Hon har nog haft ont i ett par dagar, det är därför hon bara velat ligga inne och vila och sova. Men hon rör sig bättre i kväll, bara liksom "skakar" på benet ibland. Jag avvaktar. Och hon sover vidare, även om hon rör sig lite mer i dag.  Här har hon sällskap av både Maxi och Kasper (jag snodde bilden från Kasper... ;)


Och utanför köksfönstret försökte en liten spindel forcera glasrutan. Stugvärmen börjar locka så här års.


Men Petrus, han vill ut. Ingen rädder för kölden här...

Och nu lockar sängen. I varje fall om en liten stund. :)
Ska bara ta en liten "etta-sväng" med Kasper först.
Natti!

tisdag 25 oktober 2011

Mest Mysan

Helgen är över, och drygt det. Syrran har rest hem. Maten är uppäten, vinet urdrucket. :)  Allt har återgått till det normala. Och i morgon (i dag) väntar säkert lite trattisar i skogen. Tror inte att där finns jägare då.

I världen händer omvälvande ting.
Kadaffi, jordbävning i Turkiet, blodbad i Syrien. Med mera.
Nästan ofattbart vilken vid jämförelse skyddad vrå av världen vi bor i. 

Min egen vrå känns alldeles särskilt skyddad just nu. Men jag är lätt konfunderad.  Det handlar om lilla Mysan.

Hon brukar i princip vistas ute om dagarna och inne om nätterna. Mina andra katter lever tvärtom. Allt enligt egna önskningar. De sover gärna inne om dagarna men vill ut på kvällen/natten.

När jag ropade på Mysan i lördags kväll, innan det hunnit bli mörkt, kom hon springande i full fart från ett håll jag inte väntat mig. Hon sprang rakt in i huset. Och här har hon stannat kvar! Sovit, ätit, gått lite på toa, druckit vatten ur sin vattenkanna.

Nu är det natten till tisdag. Fortfarande inte minsta tecken till att vilja bli utsläppt. Hon verkar mest ligga på soffan och fundera...


Har jag helt plötsligt fått en innekatt? Har något hänt ute? Jag har inget hört. Kattslagsmål brukar minsann höras (Filip och Maxi råkade i luven på varandra häromkvällen, utomhus) .

Det är fortfarande skönt kattväder. Men vill hon vara inne så får hon naturligtvis. Men nog verkar hennes liv väldigt trist och händelselöst? Hon som så gärna ville ut tidigare. Och jag har ju sett att hon är bra på att fånga möss. Men nej - den här soffan är alldeles väldigt skön... Men nog ser hon lite uttråkad ut.




"Men när nu matte går in på kontoret - där finns ju förresten min vattenkanna...


...och min myspläd på skrivbordet. Skönt med lite omväxling. "



Hoppas trots allt att hon vll gå ut lite igen snart. Tycker nog att hon just nu verkar ha det väldigt trist. Men hon väljer ju själv.

En riktig sötis är hon hur som helst, eller hur!

Men nu ska i alla fall jag och Kasper gå ut en liten sväng. Sedan väntar sängen. 

fredag 21 oktober 2011

När man väntar nattgäst...

Numera - efter branden (klicka på "jag har kvar mitt hem" eller bara scrolla till sid 2) - så är mitt enda gästrum mitt kontor. Och när då syrran skaffat kattvakt och kommer hit på ett par dar, då ska hon förstås ha det rent och fräscht omkring sig...


Kan säga att katterna och nästan Kasper också flydde fältet!



För en person som inte direkt städar ihjäl sig är det enormt tillfredsställande att kunna visa ett par bilder på "efteråt" också. Jag menar, ni har ju både här och hos Kasper sett bilder på kaoset runt Mysans självvalda favoritplats. En av de mest populära. På skrivbordet... Både den och vattenkannan att dricka ur finns kvar. :)
 


Och nu är alla nöjda.
Åtskilliga dammråttor har gått sitt slutliga öde till mötes.
Och kära syster är välkommen. :)
Fast det betyder förstås att det blir bloggpaus åtminstone 2-3 dagar.
Å andra sidan är ju det ändå rätt vanligt!
Önskar er alla en trevlig helg!

måndag 17 oktober 2011

Sent inne, sent ute...

Inne har kvällen blivit natt. Ute har sensommaren blivit höst.
Med enstaka minusgrader ett par nätter.

Häromdagen såg sommarens sista ros ut så här...

I dag ser den ut så här.  


Digitalisen såg ut så här, och den var nästan lika vacker idag!


Här är ytterligare någon som kämpar tappert...


...och här är någon som totalt missuppfattat det hela!


I natt blir det visst lätt frost igen. Tror att digitalisen ger sig då.
Maskrosen? Jag tror den klarar sig!

Något annat som "blommar" - vildvinet.

Ni kanske har noterat att Blogger åter visar förstorade bilder, i svit. Om man så vill.
Klicka på vilken bild som helst, så kan ni se. En och annan tål lite förstoring. :)



Ett par skogsbilder också, från dagens promenad.
En höstdag i strålande sol.





I kväll/natt tänker jag alltså inte tänka överhuvudtaget ... jag tänker bara gå ut och försöka förmå lilla Mysan att komma in för natten, men jag tror inte det är riktigt vad hon själv tänker sig. Får väl se. I varje fall vet hon var "hemma" är. Blir hon kvar ute så har hon sällskap (om än säkert på avstånd) av de övriga katterna som också föredrar ett nattligt uteliv.

HA! Hon kom just in!!! Gullekatten... :)

Bara för det lägger jag upp ännu en hoper bilder! På en lekande Mysa. Är jag kär eller är jag kär... Och Maxi blev så glad att han sprang fram och hälsade, han också! Fast snart vill han nog ändå ut. Gullekatter är dom allihop! Och Kasper, han är min bästaste gullehund!

Här kommer hon, Mysan!




Natti! :)

lördag 15 oktober 2011

Att känna igen ett drev...

Att känna igen ett drev är något man bör lära sig. Synd att journalister så ytterst sällan granskar sig själva. Jag tror, nej dessvärre vet, att det kunde löna sig. Fast ingen vill väl såga av den gren han/hon sitter på.

Det här inlägget handlar inte om partipolitik. Det handlar om journalisters drevmentalitet, flockmentalitet, oförmåga att i hetsjagandets hetta sansa sig och reflektera. Varje litet gruskorn upphöjs till guldklimp.

Lika trist är att vi "gräsrötter" så lätt rusar efter i samma spår.

Juholt har inte gjort i juridisk mening fel. Dels är allt  öppet redovisat, dels fanns inte de regler pressen hänvisar till tryckta. (Men tre dagar efter"avslöjandet" fanns de plötsligt inlagda på Riksdagens hemsida, okänt (?) av vem.)

Jag försvarar inte bostadsersättningen. Det gör ju inte ens Juholt själv, trots att han menar att han trodde att han gjort allt rätt. Fifflat har han åtminstone inte,  och han har betalat tillbaks.

Alla journalister värda namnet måste ha insett att förundersökningen skulle läggas ner. Men vad betydde väl en sådan insikt mot chansen till jätterubriker? Ingenting.

Jag vill kalla inte minst Aftonbladets drev för ren personförföljelse. Med en fruktansvärt trist genomslagskraft. Tyvärr. Det är den sortens journalistik inte värd.

Observera att jag inte är ett Juholt-fan, jag menar att han schabblat rejält när det gäller politiska utspel. Dåliga rådgivare? Ovilja eller oförmåga att lyssna? Dåligt omdöme? Jag har ingen aning,  men jag menar att det är på DET planet hans eventuella svaghet visar sig och ska bedömas.

Att diskutera politikens inriktning och budgetföljder är något helt annat än att bedriva ren personförföljelse.
Jag tycker alltså att Juholt hittills rent politiskt inte motsvarat de förväntningar man ställt på honom.

Men banne mig om jag vill ställa upp och instämma i stora-drevet-kören!

Den är osmaklig. Om vi har den kvällspress vi förtjänar - då är det synd inte bara om Juholt, då är det synd om oss alla.

Jag letade på nätet och landade på ett par ställen jag aldrig tidigare besökt. Den som vill kan ju läsa själv, här och här.

Det är bra med motvikter. För balansens skull om inte annat.

söndag 9 oktober 2011

Saknar egna ord!!!

"Förhållandet att en äldre människa senare i livet behöver vård kan inte anses som udda. Mot bakgrund av det kan det inte anses att det föreligger synnerliga skäl att bevilja Ganna Chyzhevska uppehållstillstånd."
Så säger Migrationsverket. Det gäller en 91 år gammal, svårt dement och hjärtsjuk kvinna med alla sina anhöriga i Sverige. Hon ska nu utvisas till Ukraina. Där finns ingen som kan ta emot henne. 

Hon skulle redan ha utvisats med polishjälp, men en opinionsstorm har fått Migrationsverket att skjuta på utvisningen i två veckor och beordra ny läkarundersökning.

Men som sagt, och jag upprepar Migrationsverkts utlåtande, "...att en äldre människa senare i livet behöver vård kan inte anses som udda. Mot bakgrund av det kan det inte anses att det föreligger synnerliga skäl att bevilja Ganna Chyzhevska uppehållstillstånd.

Nu hoppas de anhöriga i Sverige på ett utlåtande från EU-domstolen.

Vad är egentligen Sverige för ett land???

lördag 8 oktober 2011

Ett fantastiskt ljus

Klart! Så här får bloggen se ut tills vidare. Känns som en helt ny. Hoppas att även ni som läser kommer att trivas med den. Den känns faktiskt ganska mycket som "jag". I varje fall när det är höst och mörkret sänker sig över skogen.

Häromdagen, sent på eftermiddagen, upptäckte jag plötsligt att det var ett fantastiskt ljus utomhus. Helt märkligt. Grabbade tag i kameran och sprang ut på gårdsplanen.







Tog bilder i alla fyra väderstrecken - men redan när jag vände mig åt öster hade ljuset förändrats, och världen såg helt vanlig ut igen.

fredag 7 oktober 2011

Nu ska det förändras...

Nu ändrar bloggen utseende. Totalt. Känns som ett sätt attt gå in i hösten.
Under tiden måste den sparas i flera steg. Jag hoppas och tror att den på köpet blir/är aningen tydligare. Kasper får en liten header, men här avstår jag. Kaspers blogg ska också förnyas, men en sak i taget.
Återkommer - har bilder som väntar.

PS. Inte så lätt det här, möjligheterna är ju snart sagt oändliga! Det tar nog lite tid att få till det...

torsdag 6 oktober 2011

Blir så trött ibland...

Funderar på om kanske nytt utseende på bloggen kan inspirera mig? Vi går mot mörkare tider, och en lite "stramare" årstid. Jag provar mig fram, så smått. En faslig massa möjligheter Blogger har!

Men vet ni vad jag är riktigt, riktigt trött på, något som rentav gör mig lite beklämd.

Jo, all spam.

Jag har spamfilter aktiverat, men en hel del slinker ändå igenom.

Att jag har vunnit pengar på hur många framförallt utländska lotterier som helst är en sak (jag har aldrig deltagit i dem...).

Att både Handelsbanken, Nordea och Swedbank meddelar mig att det hänt något mystiskt med mitt konto, så att jag måste höra av mig genom att klicka på bifogad länk alternativt genast sända ett nytt lösenord osv osv - det tar jag också med ro.

Nog undrar jag hur den internetanvändare är skapt, som går på sånt. Men uppenbarligen händer det.

De där personerna från något fjärran land, (först ut var ju Nigeria) som tillfälligt vill placera pengar hos mig  eftersom de måste ha ett konto att föra över sina ärvda pengar till (naturligtvis ska jag få en riktigt rejäl dusör som tack för att jag öppnat mitt konto för dem...), de existerar fortfarande. Noterade jag häromdagen.

Det har hänt att jag via Google följt upp vad som står i ett spam. T.ex. brevet från den dödsjuka kvinnan Ellen Heuman

Sånt här berör mig illa. Med i mejllet finns namn och mejladress till hennes advokat, som måste kontaktas. 
Dearly Beloved,
My name is Ellen Heuman a dying woman who has decided to donate what i have to you/church. I am 69 years old; I was diagnosed with esophageal cancer 2years after the death of my husband who has left me everything he owned  ........
I know i don't know you but i have been directed to do this. I wish you all the best and may the good lord bless you abundantly, and please use the money well and always remember to extend the good work to others.Yours in the Lord,
Ellen Heuman
Jag googlade som sagt, och upptäckte att det här brevet har drabbat folk länge. Någon erhöll det i maj, och undrade på ett forum vad han skulle göra!! Var det trovärdigt?

Som sagt, godtrogen ska man inte vara på nätet. Tänk, så många som längtar efter att bedra oss naiva dumskallar.
Riktigt illa är att de antagligen också lyckas, då och då. Annars skulle spam av dem här typen inte existera.

I min bekantskapskrets har jag faktiskt två personer som gått på typ Nigeriabrev. En hann vi hejda (en person med bankanknytning), en annan förlorade hela sin ärvda förmögenhet.

Tror inte någon av dem låter sig luras igen.


onsdag 5 oktober 2011

Testinlägg, eftersom Blogger strular

Vill bara testa, och se om det här inlägget visas för den som prenumererat på mina uppdateringar. Det fungerar inte för Kaspers blogg, sedan några dagar.

Ska snart göra ett riktigt inlägg...